En riktig trötter
Har inte blivit så mycket skrivande denna veckan, men tröttheten har varit stort. Trodde att jag skulle vara fit for fight efter min lugna avkopplande helg, men icke. Hade nog omvänd effekt, för jag har varit tröttare än vanligt. Hoppas att det vänder för inatt blev det hela 11h sömn:-)
Fick ett paket av mamma och pappa i måndags. Ett väldigt uppskattat träningslinne, en bröstcancer brosch och ett jätte gulligt kort var innehållet i paketet. Det gjorde hela min dag bra :-)
Jag borde vara pigg och glad denna veckan eftersom vi bara har skola ons-fre. Ännu gladare borde jag vara eftersom jag nu mera inte har några lektioner på torsdagar = SOVMORGON, och min första lektion på fredag är inställd. Jag har alltså bara en lektion kvar denna veckan, men ändå kan jag inte säga att jag är speciellt glad.
Vädret här verkar ha vänt och gått mot Sverige höst. Smådugg och grått hela måndagen, tisdag hände något konsitgt och det var sol och blå himel (Paige låg ute och solade!), Onsdag regn och grått hela dagen, och idag, torsdag, så är de tåterigen grått och kallt ute, dock inget regn. Igår kväll tyckte jag att det var ritkigt kallt, kände att jag hade velat haft min, eller egentligen är den ju Stoffes, stora varma vinterjacka.
Träningen har inte gått sådär vidare bra denna veckan, tungt med andra ord. I onsdags förra veckan så började jag få svårt att andas, men tänkte att det kunde vara för att vi hade kört hårt, och att musklerna inte var vana vid att andas så häftigt och tungt. Igår morse så blev allt ännu värre. Jag vet inte om det är någon skillnad i ventilationssystemet eller vad det kan vara, men det går knappt att andas. Det är precis likadant som det var dem sista gångerna vi var på läger i Falkenberg. Det verkar i alla fall inte bara vara jag som känner av skillnaden, hela laget står och hpstar som galningar. Det värsta är nästan att börjar man hosta så går det nästan inte att sluta! Jag hoppas verkligen att detta försvinner snart och att luften blir bra igen, jag får nämligen nästan panik när jag ligger och simmar i denna luften.
Fick veta denna veckan att jag inte var klar för att tävla här i USA. Något har hänt på vägen och nu måste jag, Dennis och säkert andra personer svara på massa frågor. Jag hoppas att allt löser sig innan första tävlingen bara. Vore inte så jätte roligt att behöva sitta och titta på istället för att få simma själv.
Fick ett paket av mamma och pappa i måndags. Ett väldigt uppskattat träningslinne, en bröstcancer brosch och ett jätte gulligt kort var innehållet i paketet. Det gjorde hela min dag bra :-)
Jag borde vara pigg och glad denna veckan eftersom vi bara har skola ons-fre. Ännu gladare borde jag vara eftersom jag nu mera inte har några lektioner på torsdagar = SOVMORGON, och min första lektion på fredag är inställd. Jag har alltså bara en lektion kvar denna veckan, men ändå kan jag inte säga att jag är speciellt glad.
Vädret här verkar ha vänt och gått mot Sverige höst. Smådugg och grått hela måndagen, tisdag hände något konsitgt och det var sol och blå himel (Paige låg ute och solade!), Onsdag regn och grått hela dagen, och idag, torsdag, så är de tåterigen grått och kallt ute, dock inget regn. Igår kväll tyckte jag att det var ritkigt kallt, kände att jag hade velat haft min, eller egentligen är den ju Stoffes, stora varma vinterjacka.
Träningen har inte gått sådär vidare bra denna veckan, tungt med andra ord. I onsdags förra veckan så började jag få svårt att andas, men tänkte att det kunde vara för att vi hade kört hårt, och att musklerna inte var vana vid att andas så häftigt och tungt. Igår morse så blev allt ännu värre. Jag vet inte om det är någon skillnad i ventilationssystemet eller vad det kan vara, men det går knappt att andas. Det är precis likadant som det var dem sista gångerna vi var på läger i Falkenberg. Det verkar i alla fall inte bara vara jag som känner av skillnaden, hela laget står och hpstar som galningar. Det värsta är nästan att börjar man hosta så går det nästan inte att sluta! Jag hoppas verkligen att detta försvinner snart och att luften blir bra igen, jag får nämligen nästan panik när jag ligger och simmar i denna luften.
Fick veta denna veckan att jag inte var klar för att tävla här i USA. Något har hänt på vägen och nu måste jag, Dennis och säkert andra personer svara på massa frågor. Jag hoppas att allt löser sig innan första tävlingen bara. Vore inte så jätte roligt att behöva sitta och titta på istället för att få simma själv.
Kommentarer
Trackback
